Jag tänker inte kommentera att jag inte har skrivit på en halv evighet, utan jag kör bara igång istället.

Just nu känner jag mig glad, jag liksom känner mig lycklig, hoppfull och lite ball. Det känns skönt. Och kul.

Idag var min klass i Linköping där vi hade koncentrationsdag i kulturhistoria. Lagom roligt. Dessutom var tågen inställda och försenade. Då blir man glad, då kände jag verkligen hur mitt leende gick från glatt till surt.
But that's life! Snart är det vår och då är problemen antagligen slut.

Joakim