Yesman måste bli Noman, ibland i alla fall!

Idag har jag känt mig lite konstig. Vilket jag antar beror på en viss händelse. Det var så att det ringde en castingbyrå och frågade om jag vill komma på en provfilmning för en reklamfilm. Och när jag först fick frågan blev jag hur glad som helst. Men sen började jag fundera och det kom upp frågor i mitt huvud "Har jag verkligen tid med detta?". Så det slutade med att jag sa nej. När jag hade lagt på fick jag panik. Jag hade sagt nej till något som kunde vara en chans och en erfarenhet. Jag sa nej till något som jag kämpar för. För ni ska veta att jag söker och söker saker och det är inte alls ofta som de ringer och frågar om man vill komma på provfilmning. Och nu, de ringde mig utan att jag hade sökt och jag tackade nej.

Men sen försökte jag se det positiva i saken att jag tackade nej. Och för det första, jag skulle ha åkt upp imorgon, och jag hade verkligen sätt fram emot två lediga kvällar, idag och imorgon. Eftersom jag annars har väldigt många upptagna kvällar. Och dessutom har jag massa plugg. Jag skulle inte ha tid. Jag har massa repetioner och andra saker pågång. Så jag visst inte om jag skulle hinna detta.

Jag är en sån kille som säger ja till nästan allting. Och när jag har för mycket blir det en negativ sak för mig, eftersom jag samtidigt har prestationsångest i skolan, och vill att det ska gå så bra som möjligt där. Samtidigt som jag vill lyckas inom teater/film. Jag har tidigare varit med om stressattacker när jag har haft för mycket att göra. Och det vill jag inte vara med om igen. Så någonting som jag måste träna på i mitt liv är att kunna säga nej. Utan att jag ska känna att de jag säger nej till ska bli arga eller besvikna. Som i detta fall känns det som det var min chans nu, och att den aldrig kommer tillbaka. Men innerst inne vet jag ju att det inte är så. Att alla har fler chanser och bara man kämpar får man till slut som man vill. Jag har dessutom väldigt många fina nära och köra som stöttar mig och ger mig vägledning och pepping som jag är väldigt tacksam för. Tack för att ni finns!

Nu ska jag skaka av mig detta och gå vidare, och inte tänka mer på detta. Och sedan ska jag ta med mig i bagaget att man kan säga nej ibland. Att man inte alltid behöver säga ja. Och man ska göra det som känns bäst för en själv. Jag är verkligen inte otacksam, jag kände bara att denna gång hade jag lite för mycket annat att göra. Jag älskar teater/film och kommer aldrig ge upp det.
Och nu vill jag bara tagga och satsa på provfilmningen som jag skrev om i förra inlägget som äger rum på fredag, och där hoppas jag att det kommer gå bra.
Den som lever får se!

God natt!
Joakim


Kommentarer
Postat av: Jenny Penny Snigelslemmy

Du gjorde heeelt rätt! En utbränd skådis är ingen bra skådis! :D

2009-03-31 @ 21:33:07
URL: http://wistbacka.blogg.se/
Postat av: Elin

Sv; Tack så mycket! Riktigt somrigt ;)

2009-04-01 @ 08:36:36
URL: http://trelins.blogg.se/
Postat av: Lotta

...men joakim! Det är bra att säga nej och det är ponuds att säga nej. Det kommer fler tillfällen och du kommer absolut lyckas med ALLT inom teater och film...så att säga nej 1 gång är inte att säga nej till allt. Jag kan faktiskt looooooooova dig att du kommer få fler förfrågningar. Du är så bra - du har råd att säga nej.! Lotta

2009-04-01 @ 23:30:14
URL: http://lottaasplunds.blogg.se/
Postat av: Emma

Tack jocke! :)

Men ska försöka hitta någonting mer vårigt också. Får se om jag lyckas ;D

2009-04-06 @ 13:33:16
URL: http://emmakarlssson.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0